Romanian Painter, 1838-1907 From 1848 he trained in Bucharest with various church painters, producing icons and religious mural decorations. These works, which soon attracted attention, were influenced in style by the Viennese classicism widespread in the Romanian principalities in the early 19th century and by the Italian academicism established there after 1850 by Gheorghe Tattarescu. The earliest of his known paintings are in the church of SS Constantin and Elena at Baicoi, where his signature can be seen beside that of Nita Pereescu on the icon of St George (1853). He subsequently painted a series of icons (1854-5) at Caldarusani Monastery. In the later ensembles he was assisted by his older brother Georghe Grigorescu, who participated under his direction in the decoration of churches, such as those of the Zamfira (1856-8) and Agapia (1858-60) monasteries. In Nicolae's paintings at Agapia, classicism in Romanian art reached its highest point. The royal icons are distinguished for the elegance of the figures, both in their attitudes and in their drapery.   Related Paintings of Nicolae Grigorescu :. | Shepherd with his Herd | Peasant Watching her Cows at Barbizon | Self-Portrait | Three Studies for Sleeping Young Woman | On the Sea Shore or Woman on the Sea Shore |
Related Artists:
Antoine Sebastien Plamondon
1804-1895 Canadian Antoine Sebastien Plamondon Gallery
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Ivana Kobilca
Ivana Kobilca (20 December 1861 - 4 December 1926) was a Slovene realist painter who lived, worked and studied in various European cities including Vienna, Sarajevo, Berlin, Paris and Munich. She was a member of Societe Nationale des Beaux Arts in Paris. Many of her paintings are still lifes, portraits or country settings. She later tended toward impressionism. Her best known paintings are Kofetarica (Coffeemadam), 1888; Citrarica (The Zitherist), Likarice (Women Ironers), 1891; Holandsko dekle (A Dutch Girl), Portret sestre Fani (Portrait of Sister Fani), 1889; and Poletje (Summer), 1889.